Visitors
Min blogglista
-
-
-
-
-
-
-
Flyttat bloggen12 år sedan
-
-
-
Lite försommarrapport13 år sedan
-
-
-
-
-
Ny adress16 år sedan
-
-
-
-
-
-
Family 2012
Family 2011
Family 2010
Family 2009
Family 2008
Family 2007
Family 2006
Who's watching?
Populära inlägg
-
Värdparen, Johan & Anna samt Robert & Lisa hade förberett sig ordentligt inför den här festen. De hade ordnat med dörrvakt som koll... -
Idag var jag på Take 5 (en gammal klassiker i Beijing som ligger nästan vid silkan) på middag. Där serverades det till min stora förvåning ... -
Himlen var magisk häromdagen när vi spelade boule på kvällen. Så här upplevde jag det hela. -
Wang och Wangan samspråkar på gatan Milles(?) staty utanför Fullink plaza. Bygget fortskrider som planerat. Ser ni vad som speglas i huset? ... -
När det var så fint väder var vi bara tvungna att åka på utflykt. Vi åkte till Kullaberg tillsammans med kusinerna och tittade på Nemesis, t... -
Ett tydligt vårtecken i Beijing är när det är dags för WAB run day. I söndags var det dags igen. Ett charity event till förmån för ett kines... -
Vi gjorde som så många andra denna dag och åkte till systrarna på skäret för att fika. Det är fantastiskt fint där med en strålande utsikt!... -
Efter en förmiddag inne i Beijing måste man koppla av med att åka ut på landet och förlusta sig på utebadet vid Dynasty Garden. Där hade Cha... -
Bengt kom och hämtade upp oss vid 10.00 tiden på morgonen med båt för färd till stugan. Det var ganska mulet på förmiddagen men sprack upp... -
Nya flygplatsen är härmed invigd av oss också i samband med att vi åkte till Hong Kong. De flesta internationella flighter med start igår ha...
söndag 27 mars 2011
Dags för rapportering av ännu ett evenemang som vi varit och tittat på. Återigen var det Victor som var i huvudrollen (utifrån vårat perspektiv). På lördagskvällen gick vi på och tittade på när Victors kör (APAC kören på WAB) tillsammans med 4 andra körer uppförde Requiem av Karl Jenkins. Musiken stod 2 kinesiska konservatorier för (Central Conservatoire of Music & China Conservatoire of Music). På scenen stod det säkert över 200 personer samtidigt och Victor var en av dessa. Det var fullsatt i lokalen som tog in 500 pers och trots att vi köpt biljetter fick vi sitta i trappen under konserten som varade i drygt en timme.
Dirigenten hette Shane O'Shea och han var inget snäll på repetitionerna enligt Victor och Ollie.
Victor står i mitten på bilden nästan skymd av harpan. De har repeterat på fritiden efter skolan både vardagar och helger.
En full symfoniorkester spelade den ödesmättade musiken.
Alla små körmedlemmar kom från Koreanska internationella skolan och hade enligt uppgift tränat minst 3 timmar per dag under hela ledigheten för någon veckan sedan.
Dirigenten hette Shane O'Shea och han var inget snäll på repetitionerna enligt Victor och Ollie.
Victor står i mitten på bilden nästan skymd av harpan. De har repeterat på fritiden efter skolan både vardagar och helger.
En full symfoniorkester spelade den ödesmättade musiken.
Alla små körmedlemmar kom från Koreanska internationella skolan och hade enligt uppgift tränat minst 3 timmar per dag under hela ledigheten för någon veckan sedan.
Ett requiem är normalt ingen munter tillställning eftersom det är en mässa tillägnad alla döda själar, men det var otroligt vackert och man får tid att tänka på livet. Under hela konserten visades det projicerade bilder på väggen för att stärka upp och förmedla kompositörens budskap. Bra gjort Victor!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 comments:
Skicka en kommentar