Varför Blogg?

Äntligen har vi kommit iväg till Nanshan. Det var som en bister svensk vinterdag. Solen sken men det blåste nordanvind. Frisk luft fick vi kan man säga. Kallt men härligt!

Vi åkte på den nyöppnade motorvägen till Nanshan vilket är en befrielse jämfört med att kuska runt på Jingshun Lu som i och för sig är en upplevelse, men en obehaglig sådan. Med motorvägen så är det inte mer än 5-6 mil till Nanshan och tar ca 50 minuter att åka dit. Tidigare tog det 2-3 timmar beroende på trafiksituationen.

Skidåkning börjar att bli en mycket populär företeelse i Kina. Vi anlände vid 9-tiden men var långt ifrån först. Det är en ganska omständlig procedur som måste genomgås när man skall köpa biljetter, fixa skidor, pjäxor, stavar, fixa nyckel till skåp m.m. Nu är vi ju vana vid att tränga oss i köer och berörs inte av larmet och alla oljud så det gick bra.

Tyvärr så insjuknade Lucas in i febran och fick stanna i sjuksängen. Victor, Ludvig och jag kom iväg i alla fall. Ludvig kunde inte hålla sig från "puckelpisten". Han flög som en vante i pisten, men hade kul.

Vi åkte dit med familjen Castensson som var representerade hela styrkan. Vi fikade tillsammans.

Det är ganska mycket folk i backen. Måste ändå säga att standarden på skidåkarna har förbättrats avsevärt på de år vi varit i Kina.

Victor, cool som få!