Varför Blogg?

Vi har städat lite i hemmet idag. Wangan blev hastigt inkallad eftersom vi behövde lite förstärkning på mittfältet. Hon har varit ledig hela veckan annars. Ludvig skall ha sleep over party och vi vuxna skall prova en nyöppnad restaurang inne i stan. Barnen får äta pannkakor, poppa popcorn och dricka nygjord citronlemonad. De skall titta på svenska Idol 2008 som vi har laddat ner.

Hösten kommer närmre Beijing också. En del träd börjar att skifta i gult. Idag har det dock varit ca 25 grader varmt ute och kortbyxväder. Luften känns ren dessutom!

Ute på en cykeltur träffade jag på en man som tränade med piskor. De var kättingar som han vevade med. Han blev jättesmickrad av att jag fotograferade honom, och han började prata en hel del med mig. Jag har lovat att ge honom lite fotografier (tror jag...)

Det small som pistolskott när han snärtade med piskorna. Häftigt!

Det är mycket spindlar här just nu. Jag vet inte om de är giftiga...de ser ganska skräckinjagande ut i alla fall.

Efter att varit på beijing United så åkte vi in till staden, jag, Victor och Lucas.

Här skymtar CCTV huset i diset.

Idag var det riktigt dålig luft i stan. Varmt dessutom, säkert 25 grader.

Vi tog en tur till Pärlan för att köpa tennisbollar.

Idag på morgonen klagade Victor på ont i lillfingret. Han snubblade igår eftermiddag och slog i handen i vägkanten. Så länge man inte rör på fingret gjorde det inte ont. Det såg dock ut som om fingret var brutet så vi beslutade oss för att åka in och checka.

Victor, jag och Lucas åkte till sjukan.

Efter röntgen kunde det konstateras att det bara var en stukning. Några dagars vila och Victor är fit for fight igen.

Läser man bloggen kan man ju tro att det var en riktigt trivsam tripp...detta är kanske inte en helt rättvisande beskrivning, hur som helst så var det detta som fastnade på näthinnan.

Vi fick oss en överdos av Kina, det var som år 2002 på Himmelska fridens torg när vi firade nyårsafton...massor av kineser kom fram till oss och ville prata med oss, ta på oss samt fotografera oss. Vid stationen i Tianjin blev vi erbjudna skjuts till Beijing av en mängd fulla chaufförer, vi tackade artigt nej....I stort sett alla vi pratade med luktade dålig sprit...

Vad gör man när man fått nog av Kina på en stund? Vi åkte till Sheraton i Tianjin och satt flera timmar och käkade kvällsmat. Det bjöds på buffe så barnen var överlyckliga. Jag kunde då testa lite seafood från Tianjin (det är ett måste om man skall kunna se sina kinesiska kollegor i ögonen).

Framgångsreceptet på en bra buffe är att det finns en chokladfontän.

Det visade sig vara ganska svårt att få tag i biljetter. Det var fullbokat till Beijing i flera dagar framåt. Vi förstod inte förrän efteråt hur stor tur vi hade när vi fick tag i dem. En hel del folk hade redan knoppat in när vi kom till stationen vid 21.30 tiden.

I väntan på tåget gick vi mätta och tittade lite i kinas motsvarighet till pressbyrån. De hade mycket roliga produkter som man blev allt annat än sugen på att äta.

Tianjin är en 7 miljonerstad belägen vid kusten ca 15 mil från Beijing. Det är en stor hamn- och industristad. Kanske ingen jättestor turistfälla.

Vad skall man göra när man åkt hit? Syftet var ju främst att åka med snabbtåget...
Vi bestämde oss för att åka till "Wuda dao" området (Tianjins svar på Hollywood??? egen tolkning...) där en massa kinesiska celebriteter bott. Allt från presidenter, krigsherrar, kända politiker m.m. Det finns byggnader med engelska, italienska, franska, spanska förtecken och det var på dessa vi tänkte titta.

Vi sitter på en turistbyrå och väntar på att åka häst och vagn.

Här är ekipaget som vi planerade att åka med. Vi väntade minst en timme på att få en åktur i 15-20 minuter. Det var en klassisk kineskö där vi fick handskrivna kölappar, vi hade nr 37, men sedan var det ändå först till kvarn som gällde. Några kineser tyckte minsann att vi som utlänningar skulle vänta extra länge, så de ställde till en scen och började gapa och skrika. Det fick till följd att de fick nya lappar samtidigt som det kom fram en gubbe till oss som gav oss en lapp med nr 57.

Från att ha varit en avkopplande stund där vi skulle få sitta blev det istället en princip sak...nu skulle vi åka med den där jäkla hästen till vilket pris som helst...så när nästa vagn närmade sig, så trängde vi oss framför näsan på de som tidigare gapat som mest. Victor satte sig i mitt knä samtidigt som Victoria och de andra barnen satt bredvid hästskötaren. Det fungerade!

Ett och annat hus hade europeiska drag.

China antique castle är speciellt!

Vi åkte taxi till Beijings södra station som är nyöppnad. Därifrån kan man ta snabbtåget till Tianjin som var målet för dagen.

Den nya tågstationen påminner inte lite om en traditionell flygplatsterminal. Bagaget röntages på sedvanligt vis (mest för att det skall vara så...inte för att någon aktivt tittar efter något). De flesta avgångarna går till Tianjin och sker med snabbtåg. Det är från den här stationen som snabbtåget till Shanghai är tänkt att avgå. Vi får dock vänta några år på det.

Det var inte helt oväntat mycket folk. Vi fick relativt enkelt tag i biljetter till Tianjin men fick nöja oss med 2:a klass. Vi fick ställa oss i en ny kö och ny kassa för att köpa returnbiljetter. Valmöjligheterna var inte lika stora...returavgången blev planerad till 22.45, även det 2:a klass. Priset 68 RMB för 1:a klass och 58 RMB för 2:a klass är högst rimligt tycker jag. Först efteråt förstår vi hur mycket tur vi hade som fick tag i biljetter överhuvudtaget.

Victoria blev intervjuad av ett kinesiskt TV team, som ville veta vad hon tyckte om den nya stationen. Reportern (till vänster) var mer nervös och oplanerad än Victoria som fick rädda upp situationen med att svara på de förväntade frågorna (och även de outtalade).

Tåget toppade 334 km/h på vägen dit....men hemlängtan på vägen tillbaka kom vi upp i 335!

De senaste nätterna har jag delat säng med Tomas Bolme när han viskar Jan Guillous senaste bok om Carl Hamilton "Men inte om det gäller din dotter" i mina öron. Boken är väl sådär tycker jag...en typisk Janne Guillou bok skulle man kunna säga. Idel kända karaktärer.

Efter kvällsmat gick vi till "the Place". Det går inte att sluta häpnas över den stora skärmen som de har där. 30*150 meters TV. Snacka om Widescreen!

Lucas var riktigt trött men fick bita ihop. 14771 steg på stegräknaren i telefonen blev det till slut...ganska okej tycker jag. Vi tog en taxi och var hemma vid 21.30 tiden.

Kvällsmaten intogs på barnens(och min?) favoritrestaurang Fridays..Victor anlände med taxi från förorten, medan vi andra hade transporterat oss med tunnelbana från himmelska fridens torg.

Inför OS har hälsovårdsmyndigheten klassificerat restaurangerna i Beijing. Fridays är "A" graderad. Kanske ingen guide Michelin stjärna men ändå någon form av sanitetskontroll.

Vi behövde aktiveras på eftermiddagen. Därför blev det en tur till torget...


Vi var ju inte precis ensamma med att komma på idén att besöka förbjudna staden och titta ut över torget. Victoria och barnen syns dock bland folkvimlet.

Mycket vakter är det förstås.

Vi gjorde ett premiärbesök på Tian'an men gate, huset där Mao finns porträtterad. 15 RMB för vuxna och 5 för barn kostar inträdet. Utsikten är imponerande! Torget är stort.

Nu inför oktoberfirandet har det satts upp en mängd blomsterarrangemang runt torget. Otroligt mycket folk från när och fjärran. För första gången var det en person som ville ha med MIG på bild!!!!

Inne i förbjudna staden har de en snabbmatsrestaurang som inte var särskilt välbesökt. Det luktade nämligen ostädad toalett där inne.

Första dagen på vårt gemensamma lov har vi tillbringat på tennisbanan (en dryg timme).
Ludvig och Lucas spelade i det vackra vädret.

Grundslag tränades.

Ser inte så illa ut.

Vi blev svettiga allihop.

På lördagskvällen blev vi inbjudna på middag hos Castenssons helt oplanerat. Först så åkte vi in till Beijing en snabbis och fastnade i bilkö. Det är slut på trafikregleringen och det märks för vi stod helt still i nästan en halvtimme. Ett snabbt besök på några matbutiker blev det innan vi vände åter mot Legend.

Irriterande att stå still i bilkö. Taxichauffören suckade lika mycket som oss.

Per hade laddat upp grillen med kyckling och korv.

Det bjöds även på sushirullar från Haru som måste vara något av det bästa i japanväg som Beijing har att erbjuda (förutom Kagen då förstås).

Agnes och systrarna Möster satt vid eget bord men ville inte vara med på bild.

Kvällen avslutades med lite Buzz, kul frågesportspel som finns till PS3:an. Vi kom hem tidigt eftersom vi skulle upp och jobba idag. Nu väntar nästan en veckas ledighet för hela familjen! Skönt!

Idag har värmen kommit tillbaka. Luften är klar och det är hyfsat blå himmel. Skönt!

Igår när vi började att syna Lucas rum i sömmarna såg vi att det bokstavligen växte från golvsockeln. Golvet har ju varit vattenskadat sedan tidigare och ser inget vidare ut. Nu är Lucas rum tömt på saker och han har flyttat in till Ludvig tills vidare. Till saken hör att några arbetare varit här under veckan och lagat taket utanför Lucas rum för att förhindra vattenläckorna på bottenvåningen. Det ser ut som en byggarbetsplats.

Jag tror att det här huset lever på övertid. Det är ju sedan långt tidigare avskrivet med tanke hur hög hyran är....Vi tog hit Sofia från legend för att titta på skadorna men hon rekommenderade oss i princip att flytta härifrån för att vår hyresvärd är inte klok ("He is a big boss you know and if I tell you what I would like to recommend I will get into trouble")

Det blev akut till att fixa fram ett nytt hus. Vi har ju sedan tidigare varit och tittat på Orchid Garden som ligger mycket närmre WAB. Hus nr: 319. Huset är under färdigställande (förmodligen varit halvklart under nästan två år).

Här är det nyrenoverat, ljus och fint... Vi skall sätta ihop en önskelista på möbler och starta förhandlingar. Nu måste vi verkligen flytta innan vårt nuvarande hus rasar ihop.